|
Naturskyddsföreningen
på Gotland Jätteträd |
|
|
Jätteträd Träd, speciellt gamla träd, har alltid varit en inspirationskälla för oss människor. I många tavlor, dikter eller i mytologin har de en framträdande roll. Gamla träd fascinerar oss. De utstrålar en trygghet. Att de kan bli så gamla! Men det kan också kännas som de ruvar på hemligheter. När man står vid ett gammalt träd, kommer plötsligt avlägsen historia nära. En femhundraårig ek på Gotland var en stor bjässe redan när Linné gjorde sin resa hit! Och den var ett resligt ungträd, när Gustav Vasa beslutade att den, liksom alla ekar i landet, skulle tillhöra staten. Och här står den fortfarande i dataåldern, lika levande med sina garvsyrade blad, sina galler och sin grova bark.Träden på gårdsplaner runt om på Gotland har varit med om hur generationerna avlöst varandra. Den krokiga martallen vid Ekstakusten har varit med om åtskilliga stormar. Det känns som om historien ligger inbakad i årsringarna. Jätteträd var ett av de naturvärden som först blev skyddade i lag i vårt land. På 20-talet var ca tvåhundra av trehundra skyddade naturobjekt just enskilda jätteträd! När SNF bildades var skydd av jätteträd en av de första konkreta naturvårdsinsatserna som man gjorde, och för sextio år sedan hade SNF registrerat 1500 jätteträd. Nu har ett nytt intresse för jätteträd vaknat till liv. Träd, som nått en ansenlig ålder, är intressanta inte bara som fascinerande objekt i sig, utan också som förutsättning för annat liv. Ett gammalt träd hyser en mängd andra levande organismer. Här finns lavar (som lunglav), mossor, svampar, insekter (som liten ekoxe), spindlar och andra småkryp. Här kan fladdermöss och fåglar hitta skyddade hålor och gott om föda. Jätteträd är alltså av stort intresse vare sig man är lavexpert, mykolog, entomolog, botanist, ornitolog eller helt enkelt fascinerad trädälskare.Tyvärr hotas många stora friväxande gammelträd av den snabba igenväxning som pågår. Sly och unggranar tränger sig in bland de grova grenarna i trädkronan och skuggar lövverket. De gamla träden dör snabbt om man inte vidtar åtgärder. Våra naturvårdsmyndigheter har startat en "kampanj" för att skydda våra jätteträd. Man vill bl. a ha allmänhetens och naturvårdsorganisationernas hjälp att inventera. Motsvarande inventeringar görs även på andra håll i Europa. Man har inte någon säker översikt över förekomsten av jätteträd i Europa. Många stora träd har försvunnit med moderniseringen av jordbruket och de flesta gammelträd finns numer i bergstrakterna i Sydeuropa. Sverige och England är de länder som troligen har det största antalet gamla lövträd, vilket innebär att vårt ansvar är stort.Var finns våra jätteträd? Vilka träd räknas som jätteträd? Vilka jätteträd är hotade och behöver vård eller skydd?Skogstyrelsen har nyligen gett ut en liten skrift som heter Inventering av jätteträd. Den är skriven av Svante Hultgren och Johan Nitare. Syftet med skriften är att man skall få en enhetlig registrering och inventering av landets jätteträd. Man har koncentrerat sig på grova lövträd i södra Sverige. Vad är då
ett jätteträd? Träd som livsmiljö för sällsynta växt- och djurarter på Gotland heter ett annan litet häfte som är utgiven av länsstyrelsen, skogsvårdstyrelsen, SLU och Mälarskog i samarbete. Här tar man upp några olika hotade arter som kan tänkas finnas på de olika trädslagen. Här finns också rekommendationer om skötsel och sparande av träd och biotoper.Rekvireras från Länsstyrelsen på Gotland.Vet du om något jätteträd som kan vara intressant att inventera och registrera? Hör av dig till Anncatrin Hjernquist, tel. 48 52 48. Om intresset finns kan kanske vår krets på Gotland bilda en arbetsgrupp som inventerar jätteträd. Anncatrin Hjernquist |
|